Gör kommunens skog till en rejäl kolsänka och bevara den biologiska mångfalden.

Sammanfattning

Vi föreslår

1. att Östersunds kommun går över till hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk, till exempel enligt den så kallade Lübeckmodellen, i all kommunägd skog,

2. att Östersunds kommun undersöker möjligheterna att återställa utdikade våtmarker i kommunens skogsbestånd.

Förslagen syftar till
● att öka den biologiska mångfalden i kommunens skog

● att ge skogen större motståndskraft mot torka, insektsangrepp, brand och storm

● att minska utsläppet av växthusgaser från skog och mark

● att öka inlagringen av kol i skog och mark

● att minska näringsläckaget från skogsbruket (främst hyggen)

● att öka skogens sociala rekreationsvärden

● att öka avverkningsnettot på längre sikt genom ökad avverkning
av sågtimmer

Beskrivning

Förslag

Vi föreslår

1. att Östersunds kommun går över till hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk, till exempel enligt den så kallade Lübeckmodellen, i all kommunägd skog,

2. att Östersunds kommun undersöker möjligheterna att återställa utdikade våtmarker i kommunens skogsbestånd.

Förslagen syftar till

● att öka den biologiska mångfalden i kommunens skog

● att ge skogen större motståndskraft mot torka, insektsangrepp, brand och storm

● att minska utsläppet av växthusgaser från skog och mark

● att öka inlagringen av kol i skog och mark

● att minska näringsläckaget från skogsbruket (främst hyggen)

● att öka skogens sociala rekreationsvärden

● att öka avverkningsnettot på längre sikt genom ökad avverkning
av sågtimmer

Motivering till förslag om hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk
Skogen har stor potential att fungera som en rejäl kolsänka – den kan ta upp betydligt mer koldioxid än vad som avges när den avverkas och i näringens produktionsprocesser. Då kol lagras in både i träden och i marken är skötseln 2 (av 4) av skogen av stor betydelse för hur stor kolsänka den blir. Skogen är också Sveriges mest betydelsefulla ekosystem för biologisk mångfald.

Enligt nyligen publicerad forskning från Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet (CEC) ger hyggesfritt skogsbruk den största samhällsnyttan. I studien tittade man förutom på mängd biomassa och ekonomi även på sådant som biologisk mångfald, utsläpp av koldioxid, vattenkvalitet och sociala aspekter. Man jämförde fyra olika skogsbruk – tre varianter av kalhyggesbruk och ett hyggesfritt. Sammantaget gav det hyggesfria skogsbruket störst samhällsnytta genom betydligt lägre utsläpp av koldioxid
och kväveläckage vid avverkning samt låg eller ingen påverkan på biologisk mångfald och vattenkvalitet.

Källa: https://www.natursidan.se/nyheter/ny-studie-kalhyggen-varst-for-miljon-hyggesfritt-gynnarsamhallet/

samt https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S2212041619300129)

Klimatförändringen innebär att skogen kommer att utsättas för allt större påfrestningar på grund av värme/torka, insektsangrepp, bränder och stormar. En hyggesfri skog med olikåldriga träd och stor inblandning av lövträd kommer att klara påfrestningarna bättre. Den så kallade Lübeckmodellen är exempel på ett skogsbruk som bland andra SMHI menar har förutsättningar att möta de
förändringar, som ett varmare klimat innebär.

Källa: https://www.smhi.se/klimat/klimatanpassa-samhallet/exempel-pa-klimatanpassning/skogenklimatanpassas-med-skogsbruksmetoden-lubeckmodellen-1.136668

Lübeckmodellen är ett ekosystembaserat kontinuitetskogsbruk som har som mål att den brukade skogen ska vara så lik en för platsen naturlig skog som möjligt. Den har tillämpats av Lübecks stads skogsförvaltning sedan 1992 (5 000 ha) och har resulterat i ökad volymtillväxt, ökad biologisk mångfald och god lönsamhet. Omställningen har dessutom resulterat i att virkesförrådet ökat från
ca 300 sk m3/ha 1992 till 420 sk m3/ha 2017. Skogen har alltså ökat både i ekonomisk värde och som kolsänka. Lübeckmodellen kan tillämpas överallt där skog växer eller kan växa naturligt. Modellen beskrivs närmare i Mikael Karlssons bok Konsten att hugga träd och ha skogen kvar, 2017.

Källa: Karlsson, Mikael. Konsten att hugga träd och ha skogen kvar, 2017

Skogsforskaren professor Sten B Nilsson framhåller behovet av ett alternativt men produktivt skogsbruk som bygger på platsens ekologiska förutsättningar. Han menar att staten genom Sveaskog samt Svenska Kyrkan bör vara föregångare och visa på goda exempel.

källa: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=7343371

3 (av 4) Hyggesfri skog har även höga sociala värden som rikare rekreationsmiljö och bevarande av kulturmiljö. Detta pekar såväl Sten B. Nilsson som Skogsstyrelsen på.

Källa: https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/olika-satt-att-skota-din-skog/hyggesfritt-skogsbruk/

Hyggesfritt skogsbruk behöver inte medföra minskade intäkter. Det finns beräkningar som visar att det i ett långsiktigt perspektiv är mer ekonomiskt att göra plockuttag av grövre träd än att kalhugga. Genom att låta träden bli större innan de avverkas sker den kommande tillväxten i välbetalda timmersortiment och inga kostnader tillkommer för markberedning och plantering. Eftersom
värdet på timmer ofta är mer än dubbelt så högt som på massaved är det en avgörande ekonomisk fördel att sälja timmer istället för massaved. Den högre avverkningskostnad som plockhuggning innebär vägs upp av att en större andel timmer erhålls samt att kostnader för markberedning, plantering och röjning bortfaller eller minskar kraftigt.

Källa: Huthén, Eva-Lotta, Jentzen, Martin, och Kullgren, Erik, Skogspraktikan - varför vi bör gå över till naturnära skogsbruk 2014.
Källa: Karlsson, Mikael. Konsten att hugga träd och ha skogen kvar, 2017

Ett exempel från Sverige är Göteborgs kommun, som bedriver ett hyggesfritt skogsbruk och samtidigt har högre avkastning på sin skog än många kommuner med kalhyggesbruk. Det visas i en kartläggning som gjorts av tidningen Land Skogsbruk.

Källa: https://www.landskogsbruk.se/skog/kommunerna-som-ager-mest-skog/

Motivering till förslag om återställande av våtmarker
Utdikade torvmarker utgör ca 5 % av den svenska skogsmarken. Dessa marker har betydligt högre utsläpp av växthusgaser än annan skogsmark. Naturvårdsverket anger ett läckage på ca 4,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år från torvmarker. De är ca 9 % av Sveriges officiellt uppgivna totala utsläpp.

Källa: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-och-upptag-fran-markanvandning/

I ett remissvar till skogsstyrelsens rapport ”Skogsskötsel med nya möjligheter” skriver klimatforskare Åsa Kasimir, Göteborgs universitet, 2019-02-07 att dikesrensning på rika utdikade marker bör upphöra och istället bör diken aktivt läggas igen för att minska emissionen av växthusgaser. Detta är tvärt emot vad som föreslås i Skogsstyrelsens rapport.

Källa: https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om-oss/pagaende-projekt/samverkansprocess-skogsproduktion/remissvar/riksantikvarieambetet-remissvar.pdf

Allra bäst ur klimatsynpunkt är att återställa de våtmarker som dikats ut. 4 (av 4) Slutord: Östersunds kommun bör vara en föregångare och skogsmarken bör skötas så att höga, ekologiska, sociala och ekonomiska värden långsiktigt bevaras, samt med ambitionen att gynna alla ekosystemtjänster som skogen ger. Med tanke på klimatfrågan bör det finnas en uttalad strävan att minska alla former av utsläpp av växthusgaser och att optimera kolinlagringen utifrån modern skogsforskning.

Länk

Direktlänk till eFörslaget

https://ostersund.demokratiportalen.se/eforslag/1699

Skriv under e-förslaget

info Du måste vara inloggad för att skriva under ett eFörslag.
Registrera Logga in

Onlineunderskrifter

Nr. Namn Datum Kommentar
1 Jonathan Welèn 2020-03-10
2 Johan Fridlund 2020-03-11
3 Sepideh Razavi 2020-03-12
4 Elina Larsson 2020-03-13
5 Fatema Rasoli 2020-03-14 Bra och genomtänkt förslag! Hoppas Östersunds kommun vill göra det enda rimliga och ta beslut i samma riktning som det här förslaget!
6 Alva Widell 2020-03-17
7 Joel Svedlund 2020-03-18
8 Chris Celis 2020-03-21 vi har mycket kunskap om detta inom MIUN, kanske är det möjligt att använda deras expertis. Bengt Gunnar Jonsson är en bevarandebiolog som har mycket kompetens om detta ämne tror jag.
9 Mathias Berndt 2020-03-24
10 Anja Eliasson 2020-04-10
11 Maria Dyrting 2020-04-16
12 Benny Öwre 2020-04-25
13 Liv Lind 2020-04-26
14 Malin Ståhl 2020-04-28
15 Vartan Ahrens Kayayan 2020-04-30
Information

Status

Samlar underskrifter

Förslagsställare

Jonathan Welèn

Startdatum

2020-03-10

Slutdatum

2020-06-10

Målgrupp

Miljö och samhälle

Signaturer

15 onlineunderskrifter